Sida 5

Sida 4

Cp-vm

Alltså den där F12-bilden. Jag tittade på den en gång först och ba jaha, där var det fullt av störiga män, man skulle stå på husets tak och typ hälla klipulver över dem, i Kalle Anka-anda så de blev tvingade att hoppa runt, kasta sig i vattnet och förstöra sina kläder och frisyrer. Nu har jag dock stirrat på den i några minuter och den blir bara mer och mer obehaglig. Titta på deras ögon! Titta på deras ansikten! Dröm sedan mardrömmar resten av ditt liv! Nästan alla skulle platsa som Voldemorts Dödsätare.

(Obs ful bild jag ritade på en sekund.)

Förutom det tänkte jag bara säga att jag mycket långsamt arbetar på ett lite längre inlägg så det är därför jag är dålig på att uppdatera.

Dangerous Minds

Lite såhär kändes det idag då jag var på gymnasieskolan jag ska jobba på i maj. Det var typ Dangerous Minds blandat med Sagan om ringen. Vissa kids har helskägg, är 4 meter långa och vrålar så man tror att man är i Mordor. Jag kommer ätas levande.

Sida 3

Sida 2

I arbetet med serien gör vi allt ihop. Både manus och ritande. Björn gör främst karaktärer och fordon och sånt, alltså de snygga sakerna, medan jag främst gör landskap och bakgrunder, mest lite streck alltså. Har dock även t.ex. gjort hjulet på förra sidan och backspeglarna här, så det finns inga tydliga gränser. Ibland har vi dumma bråk om penntjocklekar men dom beror oftast på sömnbrist.

Sida 1

Nu har jag inte uppdaterat bloggen på hemskt länge. Det beror ganska mycket på ett projekt som jag och min kompis Björn har börjat med. Vi har tidigare båda fuskat lite med att göra serier på varsit håll, men samarbetar alltså nu för att göra något mer seriöst. Resultatet går att se ovan. Det är första sidan i vårt gemensamma postapokalyptiska epos "Framtiden". Man skulle kort kunna beskriva det om en samhällskritisk, men också djupt självgod serie där vi, med hjälp av t.ex. actionfilmsklyshor och indienavelskådande självbiografiskt historieberättande, sätter allt mänskligt beteende vi stör oss på i direkt samband till civilisationens undergång. Det blir väl antagligen riktigt outhärdligt eller riktigt bra. Eller både och, eller inget alls. Jag tänker mig i alla fall att jag ska publicera sidor här i den takt vi blir klara med dem.

Uppsala Streetstyle

Här ser vi en student i Peruansk indian-mössa, svart läderrock, gympaskor av märket Panther köpta på Obs 1996, Haglöfsryggsäck och mörka tonade solglasögon inspirerade av Lestat i Interview with the Vampire.

En smått oförutsägbar och normtrotsande outfit för snöväder. Stockholmarna försöker närma sig denna individualitet, men i likhet med Lokko som skriver lama krönikor som går t.ex. "England är bättre på mode än Sverige för i Sverige är allt lagom och därmed sämre, och jag är som ett litet barn som måste tävla i smak trots att jag är 40 år gammal", vill jag hävda att egyptologistuderande datakillar från Uppsala är bättre på mode än Stockholmare, då deras stora ointresse för konventioner blandat med inspiration från fantasy, sci-fi, och skräck, gör dem svåra att efterlikna. Mode ska ju vara unikt liksom...

Föreläsningsångest

Nu har jag börjat en ny kurs igen, av olika anledningar som t.ex. för att få någonslags inkomst medan jag gör en praktik och blablabla. Efter dagens introduktionsföreläsning kokade jag dock i flera timmar, och skolmassakern var inte långt borta. Jag är van vid att läsa ihop med vanliga studenter. Ni vet sådana lite töntiga, med toviga hår, glasögon och hattar som lyssnar på Lars Winnerbäck och har cykelhjälm. De orangehyade, gymmande och Mia Törnblom-skadade studenter som jag nu läser med är jag absolut inte van vid i större antal, och detta är en grupp som märks.

Idéer om att läraren ständigt ska föra en dialog med sina elever verkar ha resulterat i att de som utan problem och med liten eftertanke kan prata om vad skit som helst framför en sal fylld av människor, får väldigt mycket utrymme. "Här är den tomhet som är jag!", skriker de ut i alla möjliga lägen. Man kritiserar för att kritisera, hur och vad man kritiserar är sekundärt, och den i mitt tycke störigaste grejen från gymnasiet, då folk som ville ha höga betyg sträckte upp händerna och så ofta de kunde återupprepade vad läraren sa, lever på nytt. Sedan efter föreläsningarna tänker jag mig att dessa människor går och fikar på Waynes Coffe eller på Barista där alla har sådana glasögonbågar som borgerliga politiker får när de omstajlas, och pluggar eller pratar vidare på ett engagerat sätt om struntsaker, utan minsta aning om hur förbannad de gör mig.

Några exempel på det jag nu pratar om är tjejen som när läraren beklagade att vi kommer vara tvungna att börja 8, sträckte upp handen och sa: "Jag tycker det är bra för då kommer man igång tidigt och får mer gjort". Ba jaha, intressetomten självantänder av upphetsning! Ett ytterligare exempel är hur folk i föreläsningssalar plötsligt inte kan acceptera minsta obekvämlighet. Sprakar lärarens mikrofon sträcker 15 skinnpånäsanjävlar med allvarliga blickar upp händerna och påpekar att så kan de faktiskt inte ha det. Är det lite dunkelt i föreläsningssalen för att läraren t.ex. ska visa en bild med projektor så sträcker samma gäng upp händerna och påpekar att det är svårt att anteckna. "Men börja tjura då!!!", vill jag skrika. Är folk så helt oproportionerligt bortskämda nuförtiden att de verkligen tycker att sådant är värt att älta? Domedagen är nära, eller så är det bara jag som är gammal och sur som vanligt.

Juldagen

Precis som förra året så kom jag inte ut denna juldag. Jag ville verkligen in på en stökig krog full av hemvändande Västeråsare, blandat med lokalbor med fruktansvärda dialekter och betala hemska överpriser för öl för att sedan livrädd handla skräpmat bland alla vansinnesvältränade, Sibaarbetande, Micke-hetande 20+killar med svår kebababstinens. Så blev det alltså inte detta år heller. Jag var för lam och viljelös och satt istället hos en gammal vän från gymnasiet och pratade. Sedan fick jag traditionsenligt ta mig hem genom kolsvart landsbyggd, som detta år till på köpet var som hämtad från ett black metal-skivomslag. Jag tog den obelysta vägen förbi vikingagravar och gamla medeltidsslagfält, och såg ungefär 3 meter framför mig. Det var en omtumlande upplevelse. Ibland såg jag suddiga konturer springa från den ena sidan till den andra över vad jag tror var vägen. Jag sjöng för full hals med i ipodens 3T-låtar för att hålla fasorna borta. När jag kom fram kändes det som att jag vandrat genom dödsriket. Så gick ännu en juldag till ända.

Nyckeln till frihet

Vissa dagar...

...så känns det som på bilden.

P.S Egentligen skulle bilen spruta ut tjock svart rök och åka fram genom ett brinnande, döende landskap, men jag var inte tillräckligt bra på att rita.

Sportkillar

Jag har köpt ett terminskort på en badmintonhall. Sportkillarna där är roliga. Mest typiskt är nästan hur de beter sig i omklädningsrummet. Omklädningsrummet är sportkillarnas revir. Detta markerar de genom att ogenerat gå runt nakna. Detta gör de jättelänge. När man kommer in ser man hur en ogenerad sportkille går från den ena sidan till den andra i duschrummet. Fem minuter senare när man bytit om ser man hur han går tillbaka igen. Vad gör han? Ibland vrålar han. Vad han vrålar är svårt att höra på grund av duschrummets akustik. När man kommer in 20 minuter senare för att dricka vatten eller något så går han och hans kompisar fortfarande runt i duschrummet och vrålar lite. Så fortsätter det.

Helgen på landet

En liten serie inspirerad av förra veckan

Akademikermän

Den universitetskritiserande varianten (som antagligen inte lyckats så bra med sina studier).

Livsstilspåsen

I Engelska Parken (Uppsala Universitets humanistcentrum), delades det ut påsar idag. I påsen, som hade en Burger King-logga, hittade man en studentrabatt från Burger King, en flaska Bonaqua Silver, ett paket Barilla plus-spagetti och tidningarna Cosmopolitan, Veckorevyn och Residence. Detta påse gör mig mer säker än någonsin på att någon slags ondska, kanske liknande det republikanska rådet i Simpsons där Dracula ingår, medvetet försöker försämra världen och göra folk olyckliga, och att all skit inte bara beror på någon i människan biologiskt betingad tanklös girighet och osund empatilös tävlingsmentalitet. Därför känner jag mig tvungen att skriva ett "slå in öppna dörrar"-politiskt inlägg om skiten, även då jag är kille och påsen antagligen mest var riktad till kvinnor. När jag öppnade Cosmopolitan så ramlade också glassplittret från den medföljande smakprovsflaskan av Paris Hiltons parfym ut över mitt golv och satte sig i min fot, vilket gjorde mig ännu mer "gymnasiekille som är aktivt vänster och har dreads"-arg.

Jag antar att skiten är uttänkt på följande vis: Först kommer Burger King. Det är onyttigt och gör att man blir fet. Efter den hittar man Bonaqua Silver med äpple-flaskan som ligger överst. Den försöker verka nyttig. Den är t.ex. genomskinlig och använder ord som "naturligt" och "silver" på etiketten. Smakar man på den smakar den dock som äcklig budgetäppelcider. Alltså antar jag att även denna gör en fet, men att den ska drickas i tron att den inte gör en fet.

Är man fet och läser Cosmopolitan och Veckorevyn så förstår man snart att man aldrig kommer att bli älskad. Dessa tidningar verkar främst gå ut på att visa hur en tjej bäst behagar sin kille. (Här har jag kanske fel, då jag inte läst dem särskilt ofta, men efter en ytlig läsning av dessa nummer verkar det så.) Helt plötsligt känns det ju då jättebra att använda sig av de tidigare nämnda nyttighetsfasadsprodukterna som dock motverkar vad de lovar och istället hjälper till att skapa den onda cirkel som allt handlar om. Att skapa behov som inte finns vilka man uppfyller genom att köpa en massa skit, som producerats i flera olika led av olika entreprenörs-cp'n utan några som helt talanger förutom att "sälja sig själv" på ett sådant sätt att folk tror att de behövs.

Tidningen Residence får representera framtiden och "drömhuset" som man förstås kommer känna sig tvungen att låna ihop till när man är klar med studierna och behagat någon kille tillräckligt för att han ska vilja flytta ihop med en, alternativt festat klart och hittat den tjej som behagar än bäst, om man är kille. (Vore kul att se en manlig variant av denna påse.) Man är ju van vid den standard föräldrarna haft och kan inte tänka sig något sämre trots att man är 23 och precis börjat arbeta. Genomgående är förstås också klimatsmarta sätt att upprätthålla denna livsstil som snarare är precis vad som kommer ge oss Mad Max (mutanter och cyberpunkare börnar runt och våldtar och jagar bensin i karga efter katastrofen-landskap) än att stoppa det. 

Extra kul blir hela paketet av att en färgad man delade ut den. Nu vet jag inte om han är ifrån ett land han tvingats fly från som en orsak av olika typer av exploatering från mer privilegierade länder, eller om han kanske var svensk i fyra generationer, men vi kan säga det tidigare så det hela blir ännu roligare. Isåfall har vi alltså här den ekonomiska krisen, den ekologiska krisen, exploatering av u-länder och ojämnställdhet i en och samma påse! Det hela är bara så vansinnigt typiskt att jag en stund tänkte att den kanske är del av ett experiment utfört av den sociologiska institutionen. Nu tror jag dock mer på Simpsonsvarianten. Verkligheten är som en parodi...

Grabbar på stan

Studentkillar i hatt

Först och främst känner jag mig tvungen att skriva att jag anser detta fenomen vara ganska charmigt. I jämförelse med vad man ser på sajter som Stockholm Streetstyle eller Rodeo, vilka kan tyckas uppvisa konsumtionsbaserad masspsykos och vansinne, känns sådana här trender rätt oskyldiga. De gör iallafall inte att jag kallsvettandas och skrikandes slänger saker på min datorskärm samtidigt som jag gör korstecken. Man kan dock spekulera i hur de uppstår.  Genom actionfilmer, datorspel eller musik? Genom att man känner att nu är jag vuxen och har flyttat hemifrån så då är det väl dags att skaffa hatt? Min favorit är iallafall den så kallade Crocodile Dundee-hatten, med krokodiltänder runt. Själv är jag en studentkille i keps. Det är ett slags mellanting mellan hatt och mössa.